# isolerad pga utseende Author: [Borttaget] Någon mer än mig som är helt begränsad i livet pga BDD? hur tacklar man det här som har hänt mig? Har förmodligen BDD sen flera år tillbaka som verkligen begränsar mig i precis allt jag gör!!! Jag kan inte tänka på något annat än hur konstigt mitt ansikte ser ut. Det tar upp alllllllllllll tankeverksamhet. Har isolerat mig nu i 2 år pga detta . Vågar inte prata med någon pga då måste dom kolla på mitt ansikte.  Umgås inte med någon pga jag inte vågar låta dem se mig . Jag var rätt söt när jag var yngre och väldigt utseendefixerad ( pga dåligt självförtroende) och försökte alltid vara "perfekt"  därför har detta kommit som en käftsmäll.  Jag känner att jag har förfalllit och jag klarar inte av att acceptera det.  Är skiträdd att folk från förr ska se mig nu och se vad som har hänt med mig. De kommer inte känna igen mig och vissa kommer förmodligen gilla det de ser pga de inte gillade mig under skoltiden ( förmodligen avensjuka. De gav ofta taskiga kommentarer= jag blev ännu mer fixerad och  försökte vara ännu mer perfekt för att folk skulle gilla mig.)  Har fått kass hy, rosacea,rödflammig , ärrig. Är hängig i ansiktet  redan och jag är bara 27 !! Jag är slitnare i ansiktet än folk som är runt 40 :S   Innan hade jag fylliga höga kindben  ... Nu är kindbenen borta ...   Påsar under ögonen och linjer .. Konstiga svullnader i ansiktet som jag itne vet vad det beror på. Ser"bulligt" och påsigt ut på viss ställen i ansiktet. Fattar inte varför det blivit så. Ska man få påskinder när man är under 30 ???? Överbettet  har jag fått pga jag trycker fram tänderna med tungan när jag sover. Dessutom har visdomständerna tryckt tänderna åt sidan... ett snett överbett alltså... Min pannan fick för sig att klättra upp så  nu är den väldigt hög och har varit det i ett par år nu . Har försökt klippa till en lugg för att dölja det värsta.. kul när den börjar mitt uppepå huvudet....nej.  Dessutom Superslitet svintohår med korta tussar i pga det går av.  Hade långt mjukt hår ned till midjan innan..  Jag står inte ut med att se hur jag har blivit! Tittar på kort och jag känner inte igen människan. Är det ens samma person??   Det drar ner hela mig och jag har tappat hela mig ! Jag vet inte ens vem jag är längre . Någon som förstår mig? Någon som kan tala om för mig hur jag ska tänka? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Den enda lösningen jag kommer på är att flytta. Dit ingen känner mig sen innan och inte har förutfattade meningar om mig.  Där folk inte vet hur jag såg ut innan . Orkar inte med folks reaktioner och allt snack som kommer gå om de får syn på mig. För de har alltid snackat om mig i alla år och ger man dem minsta lilla att snacka om så kommer de inte backa. Spec en sån här stor grej. Att JAG den superperfekta söta tjejen gått ner sig så... Jag är inte den där söta , spralliga tjejen längre. Jag är sliten, utbränd , depprimerad , isolerad .... hur tacklar man det? ## Comment 2 Author: Ove555 Men det hade väll kunnat vara mycket värre än vad det är? Och i och med att du erkänner att du inte mår bra så tror jag inte du har svårt att hitta dem som vill hjälpa dig. ## Comment 3 Author: [Borttaget] Behövde skriva av mig .  Jo visst hade det kunnat vara mycket mycket värre! absolut.  Allt sitter i mitt eget huvud och jag är rädd för att möta ev konflikter som skulle kunna uppstå . Hade det inte varit de felen så hade det varit något annat . Är tur att jag inte är rik för då hade jag nog skönhetsopererat hela mig och ändå hittat nya fel.  Ser jag på andra människor ser jag ju aldrig deras såkallade "fel" som de påstår att de har. Jag tycker att alla jag ser är så otroligt vackra och fina på sitt sätt oavsett hudproblem, hår , kort/lång, smal/stor, trötta/pigga osv.  Men på mig själv är det det enda jag ser .  Har fått lära mig sen jag var liten att min identitet sitter i hur jag ser ut. Frågan är hur man ändrar si bild. ## Comment 4 Author: Niniz Usch vad jobbigt :( Jag kan ha väldigt svårt med mitt useende, är ju så otroligt ful; entligt mig, Men för mig kán det hjälpa att tänka så här: hur ofta brukar DU tänka på att andra har påsar under ögonen, acne, fula ärr, hög panna med mera? Man letar ofta efter fel på sig själv, som finns, men inga utom man själv tänker eller lägger märke till. Prova att leta efter fel hos andra personer (diskret så klart) Ingen är perfekt! Men man klagar alltid på sig själv. dessutom är inte utseendet det viktigaste, försök att ha en trevlig vänlig personlighet. Mitt utseende kan störa mig ortoligt myclet, så att jag inte vill att någon ska se mig, men jag tvingar mig iväg, för det mesta, i alls fall. För att 95% av människorna du träffar tänker inte på ditt utseende! De märker det inte! Jag har påsar under ögonen, acne, fula acne ärr, hög panna och trassligt hår. Men, jag kan lova att nästan ingen lägger märke till det. Och om det gör det så bryr de sig inte. Försök bygga upp självfötroendet istället! Vad är du nöjd med? Vad är fint? Har du fina ögon? Ögonbryn? Mun? I början är känns det jättetöntigt att försöka hitta fina saker och säga till sig själv:" Jag är vacker" Men, om du verkligen försöker, så fungerar det.  Nu ser jag inte bara det fula på mig, utan också det fina. Jag är ingen barbie docka, Jag har rynkor, ärr, fel- för att jag lever och inte bara tänker på hur jag ska se ut. Eller ännu bättre, tänk inte på ditt utseende alls. Vad gör det om hundra år? Du kommer ändå bli gammal förr eller senare. trots att  farfar och farmor är runt 90 är, har tappat tänder, har otaliga rynkor osv så tycker jag att de är vackra. Deras insida är vacker, så full av kärlek, att det lyser igenom. Så vill jag också vara; att min insida gör mig vacker, både nu och om 70 år. " Om 100 är kommer ingen bry sig om hur jag såg ut, hur mycket pengar jag hade eller om något dumt misstag jag gjorde. Men värden kan vara annorlunda för att jag var viktig i någons liv."