# Lost i tillvaron & i mig själv Author: isabelle89 Hejsan! Jag har alltid varit en "sökare"... alltid varit nyfiken på att träffa nya människor, resa, upptäcka världen osv. Har nyligen brytit upp efter ett 3årigt förhållande. Killen som jag faktiskt trodde var mannen i mitt liv. Vi gjorde slut pga av många olika saker... dels att vi sårat varandra väldigt djupt, dels pga hans alkoholvanor osv. Jag kände mig helt enkelt inte längre bekväm. Var mer bitter än lycklig. Nu träffas vi då & då, trots att det är helt slut. Vi ska båda iväg på långresor och tänker att det ska ge perspektiv på saker och ting. Samtidigt som jag njuter av hans sällskap så känns det som att jag träder in i min "gamla" roll, som jag hade med honom. Jag tar mindre plats, eftersom han tar destomer. Känner att jag inte behöver prata eller skämta - eftersom att han sköter det så bra i alla sociala sammanhang. Jag känner mig stel... innesluten, oavkopplad... you name it! Jag tycker helt enkelt inte om mig själv längre. Inte ens bland familj / släkt. Vad fan är felet? Och hur hittar jag tillbaka till mitt "gamla" jag. Är det bäst att sluta träffa honom totalt, för att få ett riktigt klart perspektiv på saken ? Kan säga att jag vet att jag älskar honom, men att jag inte kan vara/leva med honom just nu. MVH ## Comment 1 Author: simudainkain Ja, för att hitta dig själv behöver du nya sammanhang. Du har redan funnit att du ramlar in i en roll du inte trivs med. Göra slut-musik brukar hjälpa. Om du har svårt att hitta på egen hand. Hitta någon att tala med, gärna utanför din vanliga krets. Objektiv spegling brukar fungera för det flesta. Bara du hittat någon kompetent som klickar med dig. Städa ut parfym, kläder. Ställ undan musik som är er gemensamma. Var nyfiken på livet och gör nya saker. Är vid det här laget proffs på att gå vidare... ![Flört](http://sjalvkansla.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört"). Åtminstone nåt som funkar... ![Tungan ute](http://sjalvkansla.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") kram & lycka till! ## Comment 2 Author: Mia Hej! Jag känner igen mig i mycket av det du skriver, jag har också nyligen brutit upp med min pojkvän efter ett nästan fyra år långt förhållande och jag är helt lost. Jag vet inte vem jag är eller vad jag vill och vad jag ska göra. Det känns oerhört frustrerande och jag tror verkligen på att klippa alla band direkt. Om man klamrar sig fast vid minsta lilla går det inte att gå vidare eller att hitta sig själv igen, därför är det lättare att klippa rakt av hur svårt det än är. Att göra nya saker kan också hjälpa, i mitt fall är det träningen som räddar mig. Du kanske kan hitta något som du jättegärna vill prova på men inte kunnat/vågat göra innan? ## Comment 3 Author: [Borttaget] För ditt eget bästa är det nog bäst om du slutar träffa honom. Även om ett riktigt avslut ibland kan låta dramatiskt, typ tack och hej nu ska vi aldrig mer ses, så kan du ju säga att ni inte ska höras på ett tag. Sedan, det allra viktigaste kanske, är att du accepterar att du är lite nere ett tag. Ni har haft en långt förhållande och det tar inte en dag att vara över någon. Gråt, var förbannad och prata av dig!! Och som Mia skrev, hitta någon aktivitet som du tycker om och som du kan sysselsätta dig med. Du kommer att hitta tillbaka till dig själv, ge det lite tid! ## Comment 4 Author: Mia Hur har det gått för dig? ## Comment 5 Author: isabelle89 Vi träffas ibland... Men jag är säker & på det klara med att jag inte vill bli tillsammans innan vi båda åker iväg på vart sitt håll. Vi får se hur det känns efter Thailand ett halvår :) tack för omtanken! ## Comment 6 Author: Mia #5 Vad härligt att det går framåt för dig! Spännande att vara i Thailand i ett halvår, hoppas att du får det underbart och att allting blir som du vill. ![Glad](http://sjalvkansla.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")