Inte ett smack. Går mest å gruvar mig för att nästa gg tfn ringer - så ere för att medd. att pappsen har dragit sin sista suck.

88 bast - svår hjärtsvikt - med tillhörande organsvikt. Ut & in på sjukhus med en veckas mellanrum….

/L

#1 Usch du! Det låter inte alls roligt! Har själv förlorat min pappa och jag är snart 18, då var jag 16. :/ Så jag "vet" hur det känns. 

Själv har jag börjat skolan igen efter en veckas ledighet på grund av en ögonoperation som jag var tvungen att stanna hemma för att rehabilitera mig lite. Nu är det 100% igen i skolan och jag ligger efter en hel del och har många samlat att göra med lärare och så. :P

#1 Åh vad hemskt!! Lider med dig. Stor kram!

OK- Tack!

De värsta e att man inte kan göra ngt själv (25 mil enkel resa & utbränd).

Så jag har mitt eget h-vete med att försöka hålla näbben över ytan.

Knepigt att di gamle blir så svåra & omedgörliga. Man fixar & föreslår det som går med hjälp, utökad hemstjänst & boende där det finns hjälp i boendet.

Men…icke sa Nicke - han säger ifrån sig det sedan när man åkt. Så nu när han riktigt dålig - så ere för sent att få tag på sånt. Man måst e ju vara ute i tid för att få tag på det.

Väldigt frustrerande, nu har ja tjatat så det räcker & inget ja orkar fixa med längre, tyvärr.

/L

#4 Fy vad jobbigt *Skickar massa styrkekramar*

Thanks dear!

/L

#6 Stor kram från mig med!

Idag är det bara kaos hos mig.. Har en tenta som ska vara inlämnad om en vecka och jag förstår den inte alls. Behöver jag säga vilken panik man får då? Usch!!

Thanks Dear!

/L