
Att kanna sig hotad
Sa nu kor vi da..
Jag ar en san lojlig manniska som ser skonhet som nagot hotfullt. Jag kryper direkt ihop till en labil hog av ingenting nar den kommer for nara.
Jag kanner mig gratfardig och groteskt fet nar Reebooks reklam visas pa TVn och klarar inte av att titta.
Jag drabbas av enorm svartsjuka och osakerhet nar tjejer som ser battre ut an mig kommer fram och pratar och ger komplimanger till min pojkvan (som maste blivit skapad nar Gud hade en riktigt bra dag).
Jag far en klump i magen om han papekar att en skadis pa TV ser bra ut eller liknande.
Och pojkvannen gar samma fotoutbildning nu som jag just avslutat, och har just fatt sin fashion shoot-uppgift. Han ska helt enkelt lara sig ta modellbilder. Han ar precis som jag ratt anti mode rent generellt pga "plastigheten", men har sa klart gett sig fan pa att anda gora ett bra jobb - dum vore han ju annars liksom. Och det ar klart att jag vill att han ska gora bra ifran sig! Det ar klart att jag vill att han ska fa bra betyg! Det ar klart att jag vill stolt kunna saga "ja, det ar min pojkvan som tog den dar fina bilden"!
Men jag kanner mig sa hotad att jag har gatt med graten i halsen hela dagen!
Det borjade med att han han skulle hora med tjejerna pa makeup-utbildningen om nagon kunde hjalpa med har och makeup. "BAM!!" kom det som en klump i magen. Vem har nagonsin hort talas om en ful makeup artist med taskig personlighet?
Sen funderade han pa om det skulle ga att fraga nagon pa mode-utbildningen om de kunde hjalpa med klader och styling. "BAM!!" i magen igen. Racker det inte med en snygg medhjalpare?
Och sa min storsta mardrom: modellen. Sjalvklart vill han ha en smal och snygg modell. I kort 60-talsklanning. "BAM BAM BAM!!!" - maste alla modeller vara snygga och smala?! Varfor kan de inte vara korta, tjocka och alldagliga som mig?
Och sa drapslaget: pojkvannen sa att han kande att han kunde gora riktigt bra ifran sig pa den har uppgiften, och ville ta en bild som han kunde skriva ut och satta upp pa vaggen. "BAM BAM BAM BAM BAM!!!!!!!!!!!!!!!!!!" och det kandes som om jag gatt femton rundor i boxningsringen. Tanken pa att se en perfekt och 150 ganger vackrare tjej pa vaggen varje dag skapar sadan angest att jag knappt vet vart jag ska ta vagen. Har gatt runt med graten i halsen hela dagen och jag mar illa av tanken pa att han ska jobba med alla dessa snygga, bubbliga och trevliga tjejer - och sedan satta upp en bild av den snyggaste och sakert trevligaste pa vaggen!
Vi har varit igenom sa javla mycket skit tillsammans, men anda aldrig gett upp pa varandra. Han har haft hur manga chanser som helst att dra ivag med snyggare och trevligare och roligare tjejer an mig, men anda stannat kvar. Sa det borde ju tala sitt tydliga sprak - han vill verkligen bara ha mig. Och anda kanner jag mig sa hotad ibland att jag haller pa att ga under.
Han ar en sadan som uppskattar kvinnlig skonhet - det gar inte att komma undan. Och det river och sliter i mig.
Jag forsokte forklara att jag inte kanner mig bekvam med att ha en snygg tjej pa vaggen, men han verkar inte riktigt forsta. Han forstar inte varfor det skulle vara sa farligt, folk har ju bilder av kandisar pa vaggarna, malningar av nakna kvinnor osv. Och visst har folk det. Men inte jag. For jag kanner mig alldeles for hotad. Och om han dessutom kanner tjejen i fraga, har hennes nummer och e-mail (vilket han maste for att kunna fa tag pa henne osv) sa blir hotet direkt omanskligt stort for mig.
I mitt huvud vaxer sig en snygg bild pa en snygg tjej till monstruosa proportioner. I mitt huvud kommer han snegla pa henne varje gang vi har sex. Och han kommer tanka pa hur mycket roligare och trevligare och sexigare hon var an mig. Och han kommer till slut skicka ivag ett sms eller mail och lamna mig for henne.
For mig ar hon inte bara en fin bild - hon ar ett direkt hot.
Dessutom satt vi just och pratade och han namnde att han borjat funder pa ett till projekt. Han hade fatt en pop up-reklam om tjejer som onanerade i webcam, och blivit illa till mods nar han sag vilka "vanliga" tjejer det var som sankt sig till den nivan. Dock klickat pa lanken och sedan bestamt sig for att gora ett dokumentar-projekt om dessa vardagliga tjejer som utnyttjas och exploiteras. Hans bilder ar rena portratt, alltsa inget sexuellt med tuttar, fitta eller sa, men anda sa hatar jag nastan honom for det. Att han klickade pa lanken. Att han bestamde sig for att kolla vad det var for nagot. Att han bestamde sig for att gora efterforskningar, att han tar foton av vanliga, fina tjejer som hamnat snett.
Jag avskyr allt vad porrindustrin star for, och jag har sjalv manga ganger funderat pa att gora ett liknande projekt - dock aldrig kunnat sta ut med att spendera manga minuter pa sidor fullproppade med sa manga tjejer som ser sa mycket battre ut an mig.
Sa jag ar jattestolt over honom pa ett satt, samtidigt som jag acklas och avskyr honom pa ett annat.
Jag har manga ganger i nastan panik gatt igenom hans telefon, mail, dator och dagbok for att fa "bevis" pa att han hittat nagon battre, eller innerst inne avskyr mig.
Och han har forlatit mig alla ganger, aven om det resulterat i uppbrott och rejala brak ett par ganger. Jag forstar att han blir trott pa att jag gar igenom hans saker. Jag forstar att han ar skittrott pa mitt beteende, och det har resulterat i att han hallt undan saker for mig (som att han traffat nya kvinnliga bekanta, han har inte svarat i telefon nar vissa personer har ringt osv). Vilket sa klart spadde pa min osakerhet annu mer. For nu forsokte han ju faktiskt dolja nagot!! Och genast sa antog jag ju att det var for att han hade nagot fuffens for sig…
Vi har nu ingatt en "pakt" dock. Jag har lovat dyrt och heligt att inte kolla igenom hans saker, och han har lovat att inte undanhalla nagot for mig. Kanner jag anda av den dar enorma osakerheten som gor att jag inte kan beharska mig, sa kan jag bara fraga om att fa kolla igenom hans telefon eller liknande, istallet for att gora det bakom ryggen pa honom.
Nu har jag svammlat lange, men jag var tvungen att osa ur mig lite innan jag brot ihop totalt.
Finns det nagon som har nagot tips pa hur man andrar sitt tanke-satt? Jag vet ju att det ar irrationellt, men det ar sa angestladdat att jag inte ens vet vart jag ska borja.
Eller nagot tips pa hur jag kan forsoka forklara hur jag kanner for honom utan att lata som ett riktigt psykfall med paranoia och omanskligt kontrollbehov?
Han tycker ju bara att jag ar fjantig och svartsjuk och blir grinig for att jag "kontrollerar" honom ang vad han "far gora och vilka han far umgas med" nar jag forsoker uttrycka min oro.
Och jag forstar honom. Jag skulle bli skitirriterad om han kom och gnallde och oroade sig varje gang jag jobbade med manliga modeller eller serverade en manlig kund pa jobbet. Han har tre ar kvar pa utbildningen, sa ju snabbare jag kommer over den har sjukliga radslan desto battre.. Han kommer ju inte kunna undvika att jobba med tjejer som ar snyggare an mig hur mycket jag an skulle onska det… Och jag vill ju verkligen att han ska lyckas med projektet med tjejerna i webcam da det ar en fraga jag sjalv brinner oerhort starkt for…
// Amanda
Hej!
Jag tänkte precis skriva att du skulle prata med honom om din osäkerhet och hur du känner, men läste även att du redan hade gjort det. Men om du skulle prova med att ni sitter ner, lugnt och stilla och att du verkligen försöker förklara att du mår enormt dåligt av det här och att du är villig att försöka ändra på det något sätt, men ändå att du vill att han förstår att du inte alls mår bra på något sätt av det. Du kanske kan säga till honom att han gärna får fota och gör sina projekt men att han kanske kan utesluta att hänga upp fotot på väggen för din skull? För ditt välmående?
Och jag måste bara säga att din bifogade bild är ju bara för härlig! Du är enormt söt och ni ser så fina ut tillsammans. Blir glad av bilden! Men att ändra sitt tankesätt är oerhört svårt och kräver enormt mycket av en. Men man kan absolut - bara man har viljan och engagemanget till det.
Jag tror att du verkligen måste arbeta med hur du ser på dig själv. När jag ser på din bild ser jag en glad, positiv och enormt söt tjej och det är så du också borde se på dig själv. Som en söt tjej som har turen att ha en bra pojkvän som älskar dig tillbaka! Du kanske redan har provat detta men ställ dig framför spegeln (med kläder på eller naken - spelar ingen roll) och säg till dig själv att du är fin eller söt eller vad för komplimang du vill använda. Upprepa det några gånger och gör denna processen varje dag - till sist kommer du själv att tro på det.
Du kan även skriva upp 3 olika saker hos dig själv som du tycker om eller som du är bra på! Angående att ändra ditt tankesätt måste du verkligen försöka! Tänk "Han ÄR tillsammans med mig, han vill HA bara mig och det är MIG han älskar!" - det är såna tankar du verkligen måste pränta in i skallen!!
Just nu är jag lite tom i skallen själv för jag har nsys kommit hem ifrån en arbetsintervju, men jag hoppas att jag kunde komma med lite tips.. Återkommer sen igen om du behöver mer hjälp, råd, stöd.. ska tänka lite mer!
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.

Tack for svaret :)
Jo.. pratar har jag gjort, och forsokte just igen nu innan jag kom och laste att du skrivit. Det slutade med ett brak och tarar, som vanligt. Han forstar inte. Han sager att jag maste vaxa upp. Sluta vara sa barnslig. Ska han sluta titta pa TV? Ska han sluta ga ut? Varfor skulle han inte fa satta upp en bild som han ar stolt over pa vaggen?
Han forstar verkligen inte hur det kanns att kanna sig ful - for han har aldrig varit det.
Han borjar tappa talamodet med att jag reagerar sa avigt och kanslosamt pa allt och sager att han inte orkar mycket till. Jag maste vaxa upp.
Och de orden slar ner mig an hardare i backen. Vaxa upp. Han har gett upp. Han orkar inte. Jag maste ta mig i kragen. Hur gor man det nar man inte har nagon krage att ta sig i? Hur vaxer man upp? Hur slutar man vara patetisk? Hur slutar man visa att man gar sonder inombords tills dess att man faktiskt inte gar sonder langre?
Ska prova dina tips dock! Det skadar ju aldrig at prova, eller hur?
Har en fin anteckningsbok. Kanske borde anvanda den som en pepp-bok 
// Amanda
Kan du inte säga åt honom att du ska försöka jobba med dig själv och att du skulle behöva och uppskatta hans stöd i denna processen? Har ni provat att gå och prata med någon professionell kanske?
En pepp-bok låter alldeles utmärkt! Jag brukar skriva 3 saker som jag är bra på eller som jag tycker om hos mig själv innan jag ska gå och lägga mig. 
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.
Du kanske skulle börja i någon annan ände - och börja med att berätta för honom hur du känner över dig själv. Berätta allt det här du nu berättat för oss och sedan kan du komma in på att "… och det är därför jag går igenom dina saker". Inte som en ursäkt, utan som en förklaring, han verkar ju vara en bra kille och jag tror han skulle förstå.
När du ser dig i spegeln och din spegelbild säger att "du är tjock och ful och du duger inte", svara tillbaka att "du har FEL!". Kärlek och utseende är inte samma sak, och det vet du redan men det tål att upprepas. Om du träffade en snygg kille, skulle du då dumpa din nuvarande pojkvän för honom då? Ens om han var snäll? Nej! För sanningen är att skönhet kommer inifrån.
Jag tycker även att du kan ringa någon terapeut och be om hjälp. Jag vet inte hurvida du ser på det, men jag har själv fått liknande hjälp och det gör faktiskt skillnad. Det är inget skamfyllt i att få hjälp från sådant håll.
/Isa
Skulle du kanske må bättre av att ibland också få träffa denna kvinnliga modell? Lära känna henne lite och så?
Jag läser att du inte är helt nöjd med ditt utseende. Det går att lura sig till det så man till slut tror på det! Skriv ner tre bra saker med din kropp varje dag eller några gånger i veckan. Först kommer du att tänka "Fy fan vad jag ljuger" eller liknande men till slut säger du det automatiskt till boken, fortsätt då att skriva bra saker om din kropp, upprepa saker om och om igen tills du verkligen tror på det! Det funkar till slut, jag lovar!
En annan sak är ju att vända sig till en RIKTIGT utbildad, alltså en psykolog. Hon/han kan också sätta en "diagnos" på dig och sedan kan man jobba utifrån olika punkter.
Prata med din pojkvän igen, någon gång allt är som vanligt och ni inte bråkat eller liknande, då är man som mest stimulerad i hjärnan och kommer lättast överens med andra o.s.v. Jag tror inte att han kommer tycka att du är ett psykfall för att du blir avund- svartsjuk, tvärtom, jag tror han mer kommer förstå att du menar allvar i det du tidigare har sagt.
Försök att tänka att Du kanske inte är perfekt, men vem är egentligen det? Du är i alla fall bäst på att vara DU och det kommer ingen i världshistorien kunna ta ifrån dig!
Alla dagar kan inte vara happy moments och tillåt dig att grubbla över ditt utseende en liten stund, släng sedan de tankarna i en hårt knuten påse och ta inte fram dem på ett bra tag. Fastna inte i det negativa! Det kan låta knepigt att "inte fastna där", det är lätt för andra att säga men tro mig, jag har jobbat sjukt hårt med ungefär samma problem i tre-fyra år och jag är inte klar, det är något man inte bli klar med men med tiden går det lite lättare!
Hoppas du fick någonting till hjälp! :)
Sofie "EmoSuss" Gustafsson
http://emosuss.blogg.se - Fotoblogg
ALEA IACTA EST
Du har fått väldigt många bra tips och råd här redan men jag har en fundering på om du inte rätt och slätt är svartsjuk.
Visst bottnar svartsjuka i osäkerhet men det är inte säkert att du blir mindre svartsjuk även om ditt självförtroende växer.
Jag tycker att du ska söka hjälp för din svartsjuka för att kontrollera en annan människa såpass är aldrig OK i längden.
Här kommer en länk om svartsjuka
Det är bara att önska dig lycka till
/Maria

Jag har varit lite radd for att ga in och lasa svaren har i traden, men nu tog jag mig antligen mod till det.
#3&4 Jovisst, han sager att han garna stottar, men han ar ju man och ibland blir det lite plumt och vissa saker verkar vara helt omojliga att forsta for honom
Har forklarat for honom varfor jag betett mig som jag gjort, och han har forstatt, aven om det sa klart inte gjort att han tycker att det ar OK. Han forstar inte varfor jag inte bara kunnat fraga honom rakt ut. Men skammen sitter lite for djupt for att jag har klarat av att gora det..
Och du har en bra poang dar lillaisa! Klart att jag inte skulle dumpa min pojkvan bara for att jag traffade nagon snyggare och trevligare! Det ar ju som du sager, en hel del annat som spelar in ocksa..
Och jag haller nog med om att jag behover professionell hjalp.. Och jag har forsokt, men aldrig kommit nagon vart. Har blivit remitterad via lakaren, men remissen har forsvunnit pa vagen, och jag har ringt och ringt varje vecka i manader, utan att den kommit fram. Och sa plotsligt en dag ligger det ett brev i brevladan som sager att nu har jag minsann tagit alldeles for lang tid pa mig att boka tid, sa nu skriver de av mig.. Valkommen att be om en ny remiss om jag behover! Har varit igenom det trasket 3 ganger nu, och gett upp. Det verkar helt omojligt att fa in en fot dar..
Och jo, BuXxum, kanske skulle jag slappna av lite om jag fick traffa henne ocksa.. Men samtidigt, sa kanns ju det lite konstigt… "Hej XX, idag har jag tagit med mig min flickvan sa att hon kan fa traffa dig och sluta vara sa orolig"
Skulle han jobba pa kontor sa skulle han ju inte kunna ta in mig dit bara sa att jag skulle kunna lara kanna alla hans kvinnliga kollegor 
Dock sa ar jag mycket mer avslappnad ang hans kvinnliga vanner efter att ha traffat dem, sa jag tror absolut att du har en poang!
Ska absolut jobba pa de 3 positiva sakerna! Borjade igar och satt en bra stund med att komma pa tre saker bara.. Hoppas pa att det ska bli lattare sa smaning om.
#6 Jag haller nog bade med dig och mot dig dar.. Svartsjuk ar jag definitivt, och jag haller absolut med dig om att det inte ar OK!
Dock sa har jag markt att nar jag har "bra perioder" och kan tanka positivt om migsjalv sa sjunker svartsjukan undan en bra bit. Det kravs liksom lite mer innan jag kanner av den, och mycket mer innan jag tappar kontrollen och agerar pa den.
Tack for lyckonskningarna 
I fall det inte kommer in fler svar sa kommer jag anda sikta pa att uppdatera traden lite da och da nar/om jag kanner att jag kommit en bit pa vagen 
// Amanda

Urskta min fylla, men det ar anda nagot som tynger mig.
Saker som nar han syster och han (som bada ar smala som stickor) skrattar at reklamer om kramer som motverkar "skavsar" nar laren gar emot varandra nar man gar… Mina lar gar emot varandra nar jag gar…
Eller nar vi tittar pa TV och i bakgrunden ar det en "tjock" eller "fet" tjej som gar forbi i bakgrunden, och hon ser precis ut som jag ser ut i bikini… Eller annu varre: ar smalare an mig…. Och han kommenterar det..
Eller nar han skojjar om att jag har storre armar an vad han har.
Eller nar det ar reklam pa TVn om serien "Hung" och jag funderar pa hur en manlig eskort far upp den nar det ar en skitful tjej han maste ha sex med och han kommer mer kommentarer som "en man kan nog ha sex med vad som helst bara han tanker pa en snygg tjej"….
Han verkar inte se mig for den jag verkligen ar. En icke-modell-tjej. Men anda sa sarar dessa kommentarer mig. Jag vet att jag inte ar modellsnygg.. Jag vet att jag ser precis likadan ut som dessa "tjocka" tjejer. Aven om han verkar blind for det, sa sarar det anda, for jag ar precis som dem….
// Amanda

Jag kan ju fortydliga att jag alskar honom innerligt for att han verkar "blind" for dessa uppenbara "avtandningar" jag har, men aven om han alskar mig precis som jag ar, sa river det anda i mig. Alla hans ex-flickvanner har alla varit langa, smala, med perfekt rundade och fasta brost, oklanderlig ansiktstruktur och langa smala fingrar. Och han verkar liksom glomma av det ibland, att jag inte ar som dem. Och nar han kommenterar andra (som ser ut som mig), och jag papekar det sa verkar han liksom hajja till. "Ojsan, min flickvan ar inte en modell som mina ex". Men aven om han forsakrar mig att han alskar mig precis som jag ar, sa har han ju anda klankat ner pa en annan manniska med samma gemensamma namnare pa mig, vilket jag ser som att han indirekt klankar ner pa mig…
// Amanda
Herregud vad vacker du är på den där bilden!
Jag förstår ärligt talat inte varför du oroar dig?
En kvinna med ditt utseende borde ju kunna få vilken man hon vill!
Sträck på dig - du är ursnygg! 
Och bry dig inte om dina pojkväns utseendekommentarer. Killar är nu en gång för alla ibland rätt klumpiga av sig, ingen direkt fingertoppskänsla och de är mycket sämre på att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk än tjejer, det lär vara något biologiskt och medfött.
Min exman tittade jämt på andra kvinnor, alltså tittade, och han var så dum att han även kommenterade dem i min närvaro. Jag sa spydigt många gånger att jag inte var lesbisk, han fattade inte piken. Till slut sa jag JAG VILL INTE HÖRA. Då tonade han ner det hela. Jag sa: Titta gärna så mycket du vill, men se till att jag inte märker det och kommentera inte så att jag hör det.
Om du ska stå ut att vara tillsammans med din pojkvän som verkar ha en historik av perfekta flickvänner och är så välsignad med utseende själv, måste du förhärda dig och bli av med din osäkerhet, annars äts du upp inifrån. Börja jobba med det. Någon form av positivt tänkande / affirmation. Är mitt tips!
Jag blir faktiskt avis. Jag har aldrig varit så där otroligt snygg ha ha.
Men vet du vad - det behöver man inte. Det krävs personlighet och utstrålning och inre substans för att bli en intressant människa.
En vacker kvinna eller man som inte är vänlig, snäll, kan tänka på andra, som inte har intelligens, humor och sociala färdigheter - den är ett skal, en barbiedocka. Totalt ointressant.
Jag gissar att du slår hans tidigare flickvänner med hästlängder vad gäller personlighet, karisma, intressen, ambitioner, osv. Och det är orsaken till att han valt dig. 
#7 Det kommer bli lättare! Det lovar jag, bara man verkligen vill och är envis. Man behöver ju inte tro på det man säger från början men efter ett tag kan man "lura sig själv till att tro på det" :) Och till slut så tycker man det, det kan bli tjatigt i längden när man säger samma saker om och om igen men det är bara att kämpa på! :)
Sofie "EmoSuss" Gustafsson
http://emosuss.blogg.se - Fotoblogg
ALEA IACTA EST
Jag var likadan i flera år men det blev som bättre ju längre jag och min man sedan 36 år var tillsammans. Nu är den känslan helt borta sedan många år . Du ska veta att jag kände likadant som du under flera år fast jag inte hade någon anledning till det.
Men det är som om förnuftet är borta och jag vet vad denna känsla i magen är och hur det känns, det är hemskt.
Det som är bra är att du kan genom att lyssna på allt positivt som han säger och verkligen ta åt dig och tro på det. Om ni fortsätter i många år tillsammans så kommer denna känsla att bli mindre och mindre tills den är borta…..jag tror att jag törs lova dig det så här får du EN STOR KRAM FRÅN MIG!
Hej "Musiken"
Jag är väl inte den bästa på att ge råd, men vad jag inte kan
låta bli är att skriva att du är oerhört vacker !
Är man smal kan det vara svårt att vara kurvig utan operation
men du är både smal, kurvig och vacker.
Skulle han inte kunna ha dig på väggen ? Du skulle göra dig
oerhört bra, vilken bild !
Varför inte be honom ta en kanonbild på dig, och den bilden
sätter han upp på väggen ??
Visa för honom hur du skulle se ut på bild, ta på dig det lilla
som går och visa honom att det är DU, och ingen annan, som
ska vara på bilden på väggen !
Jag kommer att följa dig, det gör så ont i mig att du ska behöva
ha det så här.
Du är i mina tankar ! Kära hälsningar från Sissi
Ett litet ps till mitt förra inlägg: Vänd på det hela.
Kom hem en dag från jobbet och låt det stråla om dig.
Det gör det för att du är stolt.
Du berättar att du har blivit utbjuden av en jättesnygg kille.
Och se då hur han reagerar. Och visa i ditt sätt att du känner
dig upprymd p g a detta.
Och se hur han reagerar. Nu är det din tur att få visa att det
faktiskt finns andra som är intresserade av dig.
Inte bara han.
Jag har själv testat och det gjorde susen. Han fick då känna
hur det känns att andra är intresserade.
Kram på dig från Sissi
#14 Skulle man luras då menar du?
Jag tror absolut inte att man ska försöka "ge igen med samma mynt"
Om man inte har dessa känslor som Musiken beskriver så faller det ju platt… Pojkvännen har ju helt olika tankar om detta så att han skulle reagera nämnvärt är väl ganska osannolikt.
Man ska aldrig spela ut känslor mot varandra. då är man illa ute.
/Maria

Bumbleboo,

Bombleboo Det är inte meningen att det här ska bli
pajkastning utan var och en får skriva vad man vill.
Det är mycket sådant på forum.
Var och en skriver vad man vill och så är det Musiken som
avgör, inte andra.
Det finns ingen människa som kan avgöra vad som är rätt
eller fel. Utan alla har rätt att ha en åsikt.
Så jag skriver, och försöker hjälpa Musiken, inget annat.
Jag menar inte att luras, utan i rollbyten kan den andre få
vet hur det KÄNNS. Att kanske bättre kunna sätta sig in i
en annan människas situation.
Så nu ska vi hjälpa och stötta, inget annat.
Hon kanske inte ska ljuga för sin pojkvän eller försöka göra honom svartsjuk, det brukar inte vara en bra lösning, däremot kan hon fråga rakt ut "Hur skulle du känna dig om jag kom hem och var jätteglad över att en snygg kille bjudit ut mig?".
Hur går det för dig, TS?
/Isa
Oj,jag backar där !
Det kan räcka med att få honom på tankarna att någon annan
faktiskt kan komma och fråga om det. Man vet aldrig….
#17
Du är dig lik bluemary. Börjar genast prata om pajkastning.
Du har redan lyckats skriva med 3 nick i denna tråden.
På de flesta sajter accepteras inte att man skriver under flera användarnamn.
/Maria
Jag är ingen Bluemary.Jag har fått byta användarnamn vid
flera tillfällen då det bara kommer upp meddelanden att det
är fel. Har då fått lägga till en femma bakom mitt nick för att
komma in igen. Hade jag velat vara olika då hade namnen
varit olika. Men med en siffra till så hoppas jag upplevas som
samma. Har köpt den här datorn då den förra ägaren har
köpt en ny. Har varit i kontakt med iFokus och frågat varför
det bara blir fel och jag måste lägga til en siffra för att komma
in. Man måste vara säker på sin sak innan man skriver så här
bumbleboo.
Nu har jag förklarat varför det är som det är, och jag hoppas
att jag respekteras för den jag är.
Nu är det Musiken det gäller och vi ska försöka hjälpa henne. 
#22 Dina sidor är vanligtvis inte aktiverade.
/Maria
Jag föreslår att vi återgår till tråden!
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.
Hur går det för dig musiken?
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.
