Avund är ju en av dödssynderna

Jag tror också att ett bra självförtroende tar udden ur avundsjukan.

Det tror jag med… Särskilt omotiverad avundsjuka, ju sämre självkänsla man har desto mer "letar" man ju efter tecken på att man inte duger..

Avundsjuka är en känsla jag funderat över nyligen.

Kan den verkligen bottna i dålig självkänsla? Kan det finnas andra orsaker?

Det är nämligen så att en väninna till mig klankat mycket på saker som jag väljer att göra i mitt liv. Mitt val att inte köpa större lgh än. Mitt val av att leva som särbo. Mitt val att arbeta heltid och pendla 3 timmar om dagen. Mitt val att göra lite som föll mig in vad gäller karlar, när jag var singel.

Eftersom det är så genomgående har jag funderat på om hon är avundsjuk på mig. Men även avfärdat den förklaringen eftersom hon ju borde, om hon avundades det jag har i mitt liv, välja likadant - och det har hon inte gjort.

Kanske hon är avis på att du gör saker som hon skulle vilja, men inte törs.

Viss självhävdelse - kan man finna fel hos andra, så känner man sig vara bättre än dem.

Sen är det ju lättare att hitta brister & fel hos andra än hos sig själv - grandet & bjälken-syndromet.

Jag har relativt bra självförtroende men blir ändå ganska lätt svartsjuk, så även om man har bra självförtroende kan man bli lätt svartsjuk.

#5 Fast svartsjuka och avundsjuka tycker inte jag är riktigt samma sak

#6 oj läste fel xD Ber om ursäkt, tyckte det stod svartsjuka:P

Ja jag kan vara avundsjuk ibland men sedan tänker jag att jag har det bra ändå, så länge jag är lycklig så behöver jag inte ha en massa saker :) Att jag är bra och fin som jag är, att jag vill inte vara som alla andra:P