Det går i perioder för mig, jag kan absolut tycka att jag är söt MEN det är oftast när jag är sminkad och uppklädd och fixad. Med uppklädd menar jag att när jag har jeans eller annat på mig istället för mjukisbyxor som jag brukar springa omkring i hemma.

Hur andra ser på mitt utseende? Jadu, det vet jag inte riktigt. Jag vet att min pojkvän självklart tycker om mitt utseende, och visst hör jag från vänner och nära att jag är söt och liknande. Men jag tycker faktiskt inte om att bli kallad söt, söt känns som något man säger till en liten unge eller någon som är ett barn iallafall.

Om jag känner mig tjock? Inte direkt, jag har ju en liten putmage när man sitter ner - men det har väl alla i princip? Jag tycker inte om den och skulle gärna få den att försvinna men jag tror det är omöjligt. Men jag tror däremot att jag är ganska tjock på insidan så att säga eftersom jag är svag för godis, cola och chips..

Det är klart att man vill vara fin men jag har nog alltid känt mig ganska fin förutom mina taxöron till bröst som jag opererade när jag var 22 år. Ganska ovanligt på den tiden. Jag förstorade bara till en B-kupa så det var egentligen aldrig någon som märkte det.

När jag var 44 år så opererade jag bort inläggen. Jag hade då haft dem i 22 år och enligt senaste rön ska de bytas efter 8-10 år. Så det var verkligen dags.

Jag har alltid varit ganska smal och nöjd med min vikt förutom vid två tillfällen de senaste 5 åren då jag varit sjuk och gick ner 15 kilo varje gång. Då var jag som ett benrangel.

"Det är bara med hjärtat som man kan se riktigt,

vad som är väsentligt är osynligt för ögat"

Antoine de Saint Exupery ur "Lille Prinsen"

Det är som Mia skriver, att det går upp och ner. Vissa dagar känner man att man bara vill gräva ner sig och aldrig visa sig inför folk igen, medan andra kan man stanna upp framför spegeln och slås av "vad fin jag är idag!".

Jag har aldrig känt mig tjock - tvärtom har jag haft komplex för hur smal jag varit. Det är först när jag blev sjukskriven och la av med träningen som jag börjat få lite mage 

Det låter väldigt klyschigt, men för mig kommer all skönhet inifrån. Jag struntar fullständigt i hur de omkring mig ser ut, och försöker intala mig själv att de ser så på mig med.

ALLA är vackra på insidan!

#3 Jag har flera vänner som är för smala som de tycker så vi har alla våra problem. Och det är så klart att insidan är det som räknas och vad är vackert egentligen?

Hur som helst så är det ändå viktigt att vi känner oss fina ibland med och jag kan säga att jag är mycket säkrare nu än vad jag var när jag var yngre.

Det är i betraktarens öga som många säger

Jag har lidit av övervikt i stort sett hela mitt vuxna liv.

Vet inte riktigt varför, men tror det är en kombination av de ryggproblem som drabbade mig när jag var runt 18, och som förföljt mig sedan dess, och även mina depressioner som jag också haft sedan tonåren. Känslomässiga orsaker mest, alltså. Jag är fullt frisk och har inga ämnesomsättningsrubbningar.

Eftersom jag nu fått ställa in mig på att äta antidepressiva tabletter resten av mitt liv för att slippa ständiga återfall, gör jag nu en kost- och träningssatsning för att få en lätt och smidig kropp som gör vad jag vill, utan att protestera alltför mycket, och som kan få fortsätta vara frisk så länge jag lever, förhoppningsvis. Medicinen gör sitt med aptiten, ökar den en smula, och det får jag kämpa med.

Men den påverkar åtminstone inte ämnesomsättningen, jag har hittills blivit av med drygt 10 kg och har ca 8 kg kvar tills jag är normalsmal igen.

Jag höll också vikten någorlunda mellan 2001-2006 så jag vet att jag "kan".

Jag tycker jag är hyfsat snygg i mina bästa stunder, och jag vet att män uppskattar mitt utseende, men eftersom man aldrig ser sig själv utifrån är det svårt att tycka JAA JAG ÄR SUPERSNYGG. Jag ser den här nunan varje dag, det är vardagsmat för mig liksom…

Man kan säga att män har varit efter mig i varierande utsträckning sedan jag var sisådär 13-14, men jag har haft för dåligt självförtroende för att fatta att de var intresserade.

Skönhet är både utsidan och insidan. Man kan utstråla skönhet med sin personlighet :) Jag har börjat acceptera mig och mer och mer för denjag är :D