Det kan ibland hända att man känner sig osäker i ett visst sammanhang, eller att man inte vill gå till ett speciellt ställe för att man är rädd att folk skall prata skit bakom ens rygg eller tycka att man är konstig eller annorlunda. Oftast är det bara vår egen självkänsla som spelar oss ett spratt - oftast tycker majoriteten av folk inte att det är något konstig att vi är på olika platser - vi sticker inte ut så mycket som vi ofta tenderar att tycka och tro.

En sak att tänka på i de här sammanhangen är dels att det viktiga är vad vi gör för oss själva, och att vi gör saker för vår egen skull och inte bara för att möta någon annans önskan eller för att vara någon annan till lags. Det blir inte bra. Börjar man med att ta hand om sig själv så blir det lättare att därefter vara folk till mötes - men är vi inte bekväma med oss själv kan vi inte heller vara bekväma inför andra.

För det andra: Tänk på vad du själv säger om andra. Jag har en grundregel som jag lever hårt efter:

"Det jag säger om andra - det kan jag också säga direkt till dem."

Kan man inte säga en sak till en annan människa, öga mot öga, då skall man inte heller säga den saken om personen till någon annan. Lever alla efter den devisen så blir det inga konstigt skitsnack och ingen tittar snett när någon dker upp i ett oväntat forum.

Enkelt - eller vad tycker ni?