Vad gör man?
Jag är glad och så men det finns några små grejer jag är så extremt förvirrad över.
Jag och en vän bråka för ett tag sedan är sams och allt MEN jag tvivlar på om jag verkligen vill vara vän med min vän då den trycker ner mig något extremt och vill--vilket jag retar mig på något extremt-- ena dagen ABSOLUT inte ha någon hjälp med någt! och nästa så vekar det som om den vill ha hjälp och när jag då försöker hjälpa,så blir den JätteJätte dryg mot mig istället och ställer frågor som "vad vet du om det". och jag är riktigt less på det nu.jag blir så förvirrad för jag vet att jag inte klarar av denna vänskap så himla lång tid..Men jag vill inte svika denna person…Men jag vet knappt varför jag är vän med den nu.för jag har själv inte förstått hur det har gått till..Personen är ändå äldre än mig men kan det vara så att jag har mognat?Folk som pratar med mig tror jag är runt 18- 20 ofta, då dom bedömmer på språket..Men denna person är inte 15 som jag,personen är äldre.Men saken är den att jag har växt upp så snabbt.Blivit mognare snabbare än en del andra,Jag vet inte alls vad jag ska göra..Vinne eller förlora mot mig själv,mot mina känslor? Knäckas igen vill jag inte.men är rädd att jag kommer göra det tillslut,men saken är den att jag inte vill bråka.Men hur säger man igentligen "jag vill/orkar inte vara vän längre"..?
Det känns som om både jag och den här personen fejkar väldigt mycket när vi träffas och umgås..Och det känns inte rätt.Absolut inte..!
Herregud jag har så mycket tankar jag inte vet var jag ska göra av:(
VAD tycker ni jag ska göra,vänta på nästa bråk helt enkelt eller säga upp vänskapen innan? Förvirrad tjej!
Jag tycker att du ska sluta umgås med henne, du kommer må så mycket bättre. Ibland så måste vi vara själviska och det tycker jag att du ska vara. Tänk inte på att du kommer såra henne, tänk på dig själv istället. Det är du som ska må bra!
Jag har en barndoms"vän" som är ett år yngre än mig, vi växte iprincip upp med varann. Jag flytta långt därifrån o vi träffades ca 1-2ggr om året och tappa kontakten mer o mer. Men vi börjar alltid där vi sluta, har vi inte pratat på månader så är allt som det va när vi sluta. Nu har jag flyttat tbx o bor endast 30 min från varann, lätt o ta buss. har bott här i över 1år nu och vi har inte träffats en enda gång… Jag har försökt MÅNGA gånger att vi ska träffas en dag på helgen, men hon kommer alltid på några ursäkter, "näe har så mycket i skolan o måste plugga" minuter senare skriver hon på fb "ska träffa Emma sen", eller så har gått på fest… Hänt ett flertal ggr o jag har mått skit av det, sen har det alltid vart jag som tagit kontakt med henne. Jag bestämde mig för att sluta kontakta henne och nu har vi inte pratat på månader! Jag mår inte bättre för det, men nu slipper jag tänka på det iaf.
Nu har inget det ja berättade nyss med detta o göra, men ibland så måste man ge upp även om man älskar personen. Man får ta vara på livet så gott man kan, är det något som inte stämmer så ska man inte fortsätta med det!
Okej,Ja det känns som om det igentligen är det ända rätta.. Tack för att du svarade:)

Jag tycker det är sjukt dåligt att du inte berättat något av det här!
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
#3 Vad menar du? Är detta riktat till dig eller? TS kanske ville höra först innan hon säger något till "vännen".
Iaf så tryckte min ex-man ner mig och i massvis av år mådde jag dåligt utan att egentligen veta varför. Nu är jag loss från honom och inser nu att det var han som faktiskt orsakade att jag mådde dåligt för jämnan.
Nu har det ju gått så väldans många år sen det startade och har utvecklat en rad rädslor, tvångshandlingar och lite annat. Det kommer att ta rätt lång tid innan jag ev. kommer upp igen.
Så om en person avger för mycket negativ energi så skall man inte vara med det och det är bättre att bryta innan det går för långt.
4, de är ju så jag tänker.. Som du skrev i slutet:/

#4 ja det var helt och hållet riktat till mig. Tycker det är sjukt konstigt alltihop fick inte höra något läste det här och har inte fått frågat varför. :s för alltihop är jätte konstigt för mig för hon har inte sagt något till för överhuvud taget. Åh det sjukaste är att visst jag kan vara lite negativ ibland men inte alls lika mycket som den här personen. För min del tycker jag det är fegt att inte förklara något för mig utan bara det här som inte stämmer enligt mig.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
#6 Vad tråkigt Flamman att du fick läsa om detta här istället för ett personligt framförande. Åtminstone ett brev kna man ju tycka.
------------
Men om detta i allmänhet så är det nog viktigt för en själv att bryta med nån som ger negativ energi.

Kanske sant men allt är bara så sjukt eftersom att när jag inte vill berätta varför jag mår dåligt för jag inte vill ge den här personen så mycket att tänka på. Speciellt när vi bara helgen innan det här skrevs så träffades vi och hade jätte kul. Sen helt plötsligt så läser jag det här och fattar inget alls. Sen att läsa att ts ljugit och fejkat vänskap så blir det ganska chokerande och får en känna sig ganska dum för att ha litat på den här personen.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
Jag har varken ljugit eller fejkat vänskap..

Du skrev bara att du känner att både du och jag har fejkat?
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
Ha fejkat= inte vart oss själva, har de känts som men jag har inte fejkade vän skap. Jag var osäker på hur jag skulle göra.. Oh glömde klicka i anonymt. SÅ enkelt är det! Och jag skrev inte att jag känner utan de känns som om !

Det konstiga är bara att jag har inte fejkat något och jag vet inte vårt du har fått allt ifrån eller varför du inte berätta det för mig.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
De har känts som de sa jag! Och jag har inte sagt något för jag var osäker..

Men du har inte sagt att du är osäker heller. Du har bara helt plötsligt slutat prata med mig.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
Hur skulle de låta i fett huvud om jag sa "jag är osäker på att jag verkligen kan vara vän just nu?" Inte så trevligt va? Men nu är de så att jag inte kommer svara något mer för som jag skrev ville jag inte att de skulle bli bråk, oh de blir de snart här igen känns de som.
Ditt**

Men jag vill bara veta vad det är som är fel? Nä kanske inte men bättre det än att läsa på Internet vad du tycker och sen inte få någon förklaring. Jag vet ju inte ens vad jag har gjort. Bara en dag innan du skrev det här så var ju allt bra och du sa att jag alltid kunde prata med dig och lita på dig. Jag vill inte heller ha bråk det är därför jag vill ha svar på vad som inte stämmer.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
Benice o Flamman, ta erat bråk privat istället.
Lös det genom att träffas o prata om det, att sitta genom internet löser inget.
Just därför jag slutar skriva. För jag inte vill att de ska bli bråk;)

Problemet är att det här är första gången jag får någon kontakt med henne.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är