självkänslan är dööd
Hej för två veckor sen separerade jag och min sambo efter ett nästan 6 årigt förhållande..De första 1,5 åren var jätte bra men han var extremt svartsjuk på mig då jag gick ut med kompisar mm, detta fann ja mig bara i å började va hemma mer men han förändrades då till den totala motsattsen
Dom senaste 4 åren har han knappt sagt att han älskar mi..gett mig noll bekräftelse å knappt velat ta på mig. Å eftersom ja normalt sett har lite dålig självkänsla så tog detta knäcken på mig
Har spenderat fyra år med att tjata till mig bekräftlese, vara extremt svartsjuk och paranoid. Alla andra tjejjer ja ser kollar ja in å funderar varför ja blev så ful och hon så söt..Å en massa andra sjuka tankar..
Han sa att han tyckte att ja va så sur å gnällig så d gick inte att va i min närhet men är d konstigt då man lever med någon som skiter totalt i en!!
Jag stängde in mig i en bubbla å skaffade en hund som gav mig kärlek vilket gjorde att ja stod ut med att leva så.
Men för två veckor sen började vi gräla och HAN gjorde slut med mig…
Nu e ja totalt i botten ja har ingen självkänsla mer och den glada goa roliga tjejjen som gillade å ha kul finns inte kvar å har inte funnits på flera år..'Jag vet att ja hade kunnat göra slut med ja pallade inte, kände mig så himla nedvärderad i skorna så d går inte att förklara!!
Känner mig död inombords och som att mitt liv e slut!!!
Kan det bero på min dåliga självkänsla att d blev såhär eller kom den pga av att ja levde med honom så länge utan kärlek eller bekräftelse??!!
Jag tror att det är att du levde så länge utan bekräftelse. Massa stryrke kramar till dig!:)
Håller med #1. Jag har inte varit i den situationen. Men när min sambo började plugga glömde han liksom bort mig lite - inte som person men som partner. Jag kände mig ful, osexig och helt åsidosatt. Det kan slita ordentligt på självkänslan, och jag har dålig självkänsla sen innan. Sen ändrade han sitt beteende ganska snabbt när jag öste ur mig hur jag kände :)
Jag tror att det är bra att ni går skilda vägar, så du får chansen att bygga upp dig själv och träffa någon som uppskattar dig för den du är :) Ta dig tid varje dag att tänka postitivt om dig själv. Jag har en skrivbok som jag kallar positiva boken, där skriver jag ned glada och positiva saker om mig själv som jag sedan läser lite då och då. Är jätte bra för mig iallafall! Ett annat tips som jag läste någonstans är att göra en lista över andras positiva egenskaper som man själv skulle vilja ha - och sedan försöka ta över en av de egenskaperna varje dag :)
Ex. Social = försök prata med fler mer under en dag :)
Kram till dig. Kom ihåg att det är hans förlust, inte din!
Hur går det för dig?
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.
![[Vargöga]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hur går det Tezan?
Jag har nyss skilt mig jag med men för mig kändes det bara bra så det är så olika för person till person.
Ta en dag i taget. Låt tankarna komma men ägna dig inte så mycket åt dom. Notera bara att du har såna tankar.
För mig känns det alltid bra att ha fått prata med någon och jag har ju kontaktpersoner inom psykiatrin som jag kan få prata med. Hur är det med dig? Har du någon som du kan få prata av dig med? Då menar jag en sån som du verkligen kan prata med. Få ut dig allt så gör det lättare att lägga det åt sidan och slipper älta och grubbla så mycket.
Hur går det för dig?
/ Mia, sajtvärd för Självkänsla och Psykologi.
Starta ny diskussion