För två veckor sedan så gjorde min sambo slut med mig. Han gjorde slut med mig för att han inte älskade mig längre (en ganska bra anledning). Dock så älskar jag honom jättemycket fortfarande. Vi hade haft ett dålig förhållande i ca ett halvår, så det var egentligen inte oväntat men kom ändå som en överraskning. Vi hade då varit till sammans i fem och ett halvt år. Bott tillsammans i ett och ett halvt år och haft det dåligt i ca ett halv år.

Lagom när jag började känna att nu börjar det bli bättre så gjorde han slut med mig. Jag hade börjat med några kurser, hade kommit igång med gymmet, hade ett socialt liv, kände att förhållandet svacka men trodde ändå att allt kommer lösa sig. Många motgångar har jag haft denna vår men jag kände ändå att det var lika bra att njuta av det lilla som ändå gick bra.

Och sen mitt i allt så gjorde han slut. Jag var tvungen att sluta gymmet, skola, flytta från vänner och helt enkelt avsluta mitt liv som jag ahde haft i mer en ett år. Jag packade ihop mitt liv på mindre än fem dagar.

Med tanke på att jag inte har någon inkomst så fick man flytta hem till mamma (inte det roligaste när man ahr bott hemifrån mer än ett år). Så jag fick flytta 45 mil från den stad som jag ahde börjat kalla hem.

Jag har försökt börja om här med skola men här var det tydligen intagningsstopp. Så jag kan inte göra kurserna som jag gjorde där nere.

Mitt självförtroende är botten med tanke på att han gjorde slut med mig så känns det självklart som om att allt är mitt fel. Att han gjorde slut för att jag inte ser tillräckligt bra ut, är inte tillräckligt intresserad av det han tycker är kul osv.

Självkänslan är också botten då jag endast har stött på motgångar under hela detta år och även förra hösten.

Jag kollar hela tiden på facebook och kollar vad han gör och jag mår jättedåligt då för det första så känns det som han bokstavligt talat förstörde mitt liv. För det andra så känns det som att han redan har börjat gå vidare med sitt liv (det har gått lite mer än en vecka sedan ajg flyttade). Jag är just nu bara orolig att han ska gå vidare och hitta en ny ganska snabbt. Och går han vidare så kommer nog jag bli förkrossad.

Och så känns det som att jag missar saker hela tiden där nere. Och jag vet ju att jag lär nog aldrig flytta dit ner igen.

Just nu så känns bara mitt liv så förstört.

Jag ville mest skriva av mig och även få råd från de som har varit i någon liknade situation.