Bekräftelse!!
snart 30 år gammal…men jag söker bekräftelse på att det jag gör är bra….ska snart till frisören och mamma och jag pratade om det ikväll och jag sa att sist jag var där så hade jag nämt att ville låta mitt hår växa ut och hon kom med lite förslag och mamma säger "det blir nog bra"…och då blir jag osäker men man kan ju fråga frisören…men jag måste ha bekräftelse från folk i min omgivning…blir lätt osäker om jag har bestämt hur jag ska ha en sak eller vill ha en sak och sedan nämner någon något helt annat….jag vill kunna säga att jag ska göra det eller köpa det och inte få dåligt samvete om personen bara säger okej…och det kan vara oftast familjen…men ibland trorjag att det hela handlar om en kille jag bodde ihop för några år sedan som var riktigt elak…han skulle bestämma vad jag skulle ha på mig…hur jag skulle ha håret och massa annat och när man levt men en sådan idiot i säkert två år då blir man trygg på något dumt sätt….det är länge sedan detta skedde men jag vill kunna ha en sådan stark självkänsla att jag inte behöver någon bekräftelse för minsta sak jag ska göra och inte fråga om hundra gånger om personen tror att det blir bra….kanske låter konstigt och jag har blivit mycket bättre men hur gör ni för att få bättre självkänsla?? Då menar jag inte bara kläder och hår utan allt…min mamma menar väl och hon tycker säkert det jag ska göra med håret kommer bli jättebra…men jag är trött på att även om hon säger " ja" eller "okej" så ska jag inte behöva fråga igen direkt efter flera gånger detta handlar om min familj överhuvudtaget…det räcker man frågar en gång det vet jag…hur gjorde du för att få bättre självkänsla???
Jag har ganska dålig självkänsla (i vissa lägen), men däremot behöver jag inte så mycket bekräftelse på saker jag gör. Jag visar inte så tydligt att jag har dålig självkänsla, men jag har otroligt svårt att lita på människor, helst på killar. Och det är pga min dåliga självkänsla.
Ställ dig själv frågan varför vill du ha bekräftelse? Vad händer om människor i din omgivning inte är nöjd med dig/beslut du tar?
Bra tips ovan :) Nar jag tidigare skulle klippa mig fragade jag ofta min mamma och mina vanner hur jag skulle passa att ha det. Nar jag en dag ville ha jatte kort har sa min mamma att: mjaa det kanske du itne skulle passa i.
I vanliga fall hade jag da inte klippt av det, men jag insag da sjalv att det enda som spelar nagon roll ar om jag trivs i det eller inte - och i varsta fall vaxer det ut igen! Sa jag tankte: Skit i henne, nu klipper jag av det!. Och da gjorde jag det och har inte angrat det! :)
Sa mitt tips, forsok se nar du blir osaker och fraga dig sjalv vems asikt som egentligen betyder mest: andras eller din egen? Och sen agerar du utefter vad du kommer fram till :)
Ja, ett bra tips är att göra tvärtom vad alla säger och hela tiden gå sin egen väg. Var lite tonårstrotsig. Säger nån att du ska klippa håret långt, så klipp det kort (som isafisa), bara för att visa vem som bestämmer. Du behöver inte göra det så demonstrativt utan mer för din egen skull.
Jag hade en pojkvän en gång som bestämde allting, jag fick inte ens göra slut med honom. Till slut bestämde jag mig för att trotsa honom i smyg. Tex. En dag kom han på mig med att ha köpt en chokladkaka för våra gemensamma pengar och utan att ha bjudit honom (hemska tanke). Han hittade chokladpappret när han rotade i soporna. Då gick jag och köpte en ännu större chokladkaka i ren trots och gömde den på ett ställe som han aldrig skulle hitta.
En bekräftelse kommer inte hjälpa dig. Jag har en kompis, som får bekräftelse på hur underbar, fantastisk och vacker hon är ofta, eller mer än vad ''vanliga'' människor får. Men ändå tror hon att hon inte duger, för det sitter i hennes huvud, och ingen annans.
Det kommer inte att hjälpa med någon slags bekräftelse. Känn efter själv istället, om du vill eller vad det nu är. Skit i allt och alla, som vill på något sätt förändra dig. Du måste ta hand om dig själv.
Starta ny diskussion